Visby, fy fan
Inom kort ska jag berätta allt om Visby, självterapi...
Nu ska vi göra Stockholmsveckan osäker. Vi...
Nu ska vi göra Stockholmsveckan osäker. Visby - här kommer vi!
Hungrig...
Hungrig...
Beach 2010
Är alltid ute i sista minuten, men än är det inte försent att få den där tip-topfiguren till Beach 2010.
Nu på semestern har jag slarvat och ätit lite väl onyttigt, t ex smällt i mej två glassar inom loppet av 1 vecka(!)
Så idag börjar jag med size zero-dieten. Inget krångel, frukt till frukost, lunch, middag och bara dricka vatten.
I mitten på augusti planerar jag att svassa på en trevlig strand minst 5 kg lättare!
Nuvarande vikt: 59 kg
Längd 177 cm
Jag postar mer i detta ämne, om inte förr, när jag börjar se resultat!
Lev väl
Lite stek en het dag
Lite stek en het dag...
Lena Mellin - ANVÄND HJÄRNAN!
Jag kan inte sluta tänka på Lena Mellin, politisk journalist på Aftonbladet. Det måste vara tufft att producera så pass många kolumner i veckan.
Ett råd till Mellin är att dra ner på antal kolumner och använda tiden som blir över till att samla ordentligt med information och kommunicera med sina medarbetare. Annars blir det lätt fel, som i följande exempel från den gångna veckan:
"En berättigad fråga är varför Aftonbladet inte nu publicerar de nya uppgifterna om Sven Otto Littorin. Skälet är enkelt. Sedan i går morse är han inte längre en offentlig person. Han valde att hoppa av – i stället för att bli intervjuad."
Utdrag ur Lena Mellins kolumn i Aftonbladet, publicerad 2010-07-08
Om nu skälet att tiga var så självklart, varför kan vi då två dagar senare läsa följande
"Aftonbladet väljer i dag att gå ut med kvinnans uppgifter. Hon hävdar att hon sålde sex till Littorin för 2 000 kronor. I flera dygn har vi avstått från att berätta det. Jag har motiverat det med att Littorin inte längre är en offentlig person och att vi vill prata med honom före publicering. Littorin är fortfarande ingen offentlig person. Och vi har fortfarande inte pratat med honom. Ändå publicerar vi. Varför då?
Ett viktigt skäl är att det uppstår en märklig situation när en tidning tiger. Då frodas rykten, ofta av en art som inte ens är i närheten av en korrekt verklighets-beskrivning."
Utdrag ur Lena Mellins kolumn i Aftonbladet, publicerad 2010-07-10
Hmm, hur var det nu igen. Var det inte Aftonbladet som publicerade nyheten om att Littorin påståtts ha utfört ett (jättehemligt) brott under 2006, som Aftonbladet inte ville säga något om, mer än att det kan ge fängelse? Kan det ha varit den artikeln som födde spekulationer? Trodde Lena Mellin på allvar att övrig media och folket skulle läsa den nyheten och tänka; Jaha det var det, synd att vi inte får veta resten och bara accepterat att Aftonbladet teg.
Lena Mellin, ANVÄND HJÄRNAN!
Rubriken på hennes andra kolumn borde istället ha varit något i stil med: JAG TAR TILLBAKA ALLT JAG TIDIGARE SAGT, FÖRLÅT, JAG TÄNKTE INTE PÅ ATT MINA CHEFER VILL SÄLJA LÖSNUMMER eller kortare; FÖRLÅT, JAG TÄNKTE INTE.
En enkel lösning hade varit om Mellin skyllt sin brist på konsekvens på sina barn.
Läs artiklarna i sin helhet på Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article7434660.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7446607.ab
Sista dagen på landet
Sista dagen på landet utan måsten, i eftermiddag bär det av till Stockholm igen.
Jag kommer tillbringa varenda sekund fram till dess i den här hängmattan.
Stackars Uruguay
Finare färger, finare killar, Diego Forlán can play me anyday. Bra spelat, men det räckte tyvärr inte ända fram till bronset.
Tankar om kaffebryggare
Varför finns det fortfarande två olika mått på kaffebryggare?
Är det någon som fortfarande dricker kaffe ur pyttesmå koppar? Om jag fyllt upp vatten till sträcket för 6 stora koppar/9 små koppar, hur ska jag då dosera kaffet - sex eller nio skopor?
Tacksam för svar.
Ockelbo - jakten på en prins
Torget - Ockelbos metropol.
När jag satte mig i bilen och började köra från Sandviken mot Ockelbo, kände jag en pirrande känsla i magen.
Ockelbo, staden som fött allas vår Kungliga Höghet Prins Daniel av Sverige, Hertig av Västergötland. Ockelbo, ett högsäte för royalister och snobberi vilket rimmar dåligt med att jag alltid ansett mig vara republikan.
Varför åker jag då till Ockelbo av alla ställen?
Jo, innerst inne har jag nog alltid haft en hemlig dröm om att träffa en riktig prins. Nu har visserligen prins Daniel bara varit prins i 21 dagar, men titeln har gett den tidigare lite gråtråkiga och privata Daniel en extravagant och mytisk glans. Tänk om jag nu skulle få en skymt av honom.
Förälska dig i naturen, människorna
det goda livet - känn friheten i gränslandet mellan storstad och vildmark,
historia och framtid.
De orden, från Ockelbos hemsida, satt fastetsade i mitt öppna sinne. Mina förväntningar var skyhöga. Medan jag satt och tänkte på allt vad jag skulle få ta del av i Ockelbo upptäckte jag att jag hade kört förbi storstaden och nu befann mig i vildmaken.
Fyrhjuling i Ockelbo.
3 minuter senare stod jag parkerad på torget. Bredvid mig på parkeringen stod en fyrhjuling prydligt uppställd, detta måste vara framtiden de refererar till i texten från hemsidan. Att inte andra storstäder tänkt på detta som det ultimata färdmedlet - smidig att parkera och utan trängselskatter.
Jag gick in på Kommunhuset, som praktiskt taget osade socialdemokrati och en känsla av att alla ska med kom till mig. Inte alls det jag hade tänkt mig.
Trots detta gick jag fram till förste bäste man och frågade om Olle och Eva Westling, prinsens föräldrar, som enligt säkra källor ännu bor i ett rött kedjehus på cykelavstånd från stadens pulserande hjärta.
En mur av tystnad spred sig snabbt och den tidigare ju mer vi är tillsammans ju gladare vi är - mentaliteten byttes ut mot storstadens äkta uttryck, det blev den klassiska kalla handen. Som när man falskt rycker på axlarna och säger att man bara har Amex när en uteliggare frågar om pengar, trots att man har plånboken full med kontanter.
Alla visste men alla teg.
Ockelborna kände att jag inte var en av dem. Jag skiljde mig från de vanliga urbana Ockelborna, med mitt gnistrande röda nyinpackade hår, choo-loafers och för övrigt alldeles för uppklädda Stockholms-look. Jag var helt fel.
Och ryktet spred sig snabbt. Det skulle ta mig en evighet att få någon att berätta något.
Jag gick gatan upp och gatan ner, men alla människor var som bortblåsta.
Jag är förvånad över att Ockelbo, till skillnad från Solna som i princip bytte namn på kommunen den dag Kronprinsessparet flyttade in på Haga, håller så låg profil.
Men jag antar att det beror på att Ockelbo har så mycket annat att erbjuda.
Royal Crown Cola - kunglig läskedryck (från Florida)
Eva och Olle Westling kan, med all rätt, titulera sig Kungliga Hovleverantörer, och åtminstone få ett sånt där klistermärke att sätta på sin bil. Men inte ens det. Det närmsta jag kom något kungligt i Ockelbo var när jag uppgiven satte mig på Miss & Mrs kafé och blev i brist på annat serverad Royal Crown Cola. En lokalproducerad dryck med kunglig anspelning tänkte jag och sken upp. Men nej, den extremsöta drycken kommer från Florida, så klart.
Jag bor trots allt i den Kungliga Hufvudstaden, varför gå över ån för vatten?
Fakta Ockelbo
Yta: 1 070 kvkm
Folkmängd: 6 027 personer
Avstånd
Sandviken 3,5 mil
Gävle 5 mil
Arlanda 18 mil
Stockholm 21,5 mil
Politisk representation (2006-2010)
Socialdemokraterna: 15
Centerpartiet: 7
Vänsterpartiet: 4
Moderaterna: 3
Miljöpartiet: 1
Kristdemokraterna: 1
arja v.
Trendspaning i Ockelbo
Temat för denna kreation skulle jag säga är golden leopard chic.
Under andra omständigheter skulle denna kombination av kläder vara ett rop på hjälp, men nu är vi i Ockelbo och då blir det, vad jag skulle kalla, en kreativ personlighetsyttring i ett fängelse av kulturell misär.
Denna Ockelbo har öga för detaljer. Se hur hon matchar guldränderna på träningsbyxorna som för övrigt har ett charmerande fall, med den guldfluffiga hårsnodden ála 90-tal (stekhet) och guldringarna i öronen.
Den safariinspirerade toppen, där man har fått in mönster från (minst) två av savannens stora jägare, har luftiga tyllärmar i brytande svart - perfekt för en varm dag i bankomatkön.
Jag kan bara tänka mig hennes kaskad av foppatofflor som står uppradade i regnbågens alla färger hennes furuinklädda farstu, men hon har dagen till ära valt en färg som enligt färgläran driver bort missunnsamhet och svartsjuka - lila. Och det kan denna Ockelbo verkligen behöva eftersom hon i övrigt har valt en så raffig ekipering.
Om kläder kunde tala skulle de skrika "YOU WANT A PIECE OF ME?" följt av "WELL, YOU CAN'T HAVE IT!"
Det mest anmärkningsvärda och det viktigaste av allt är att det fullkomligt osar grace om henne när hon för sig från bankomatkön till entrén till kommunhuset. Jag kan inte föreställa mig någon på Elle-galan som så självklart skulle bära upp denna fantastiska kombination av kläder impregnerade i personlig karisma.
Jag ber till stjärnorna att hon heter något som Lollo eller Bibi och inget tråkigt som Gunilla.
Detta är bara en omtumlande händelse från min dag i Ockelbo, det kommer ett mer utförligt resereportage senare.
Lev väl så länge!
Håll i hatten, för nu bär det av mot Ockelbo!
Håll i hatten, för nu bär det av mot Ockelbo!
Maria Larssons eviga hatblick
Oj. oj. oj. Vilken soppa.
Först Ternström som igår kom på att Centern inte tycker lika dant som de gjorde på 70-talet och nu vill bygga bo med oppositionen istället. Det sista sossarna behöver nu är ytterligare en sävlig tant.
Och Littorin - avgår av personliga skäl. Vänta ni bara, tingsrättsförhandlingarna kommer snart avslöja sanningen.
Jag satsar en hundring på att hans nyodlade bockskägg har något med saken att göra.
Folkpartiet snor Kristdemokraternas idéer, det hävdar i alla fall äldre- och folkhälsominister, Kristdemokraternas Maria Larsson. Jag är ledsen, men jag kan inte ta henne på allvar.
Det kanske har med min syn på politik och religion att göra, att en högt uppsatt politiker, som Larsson, som har en enorm makt över vår folkhälsa, samtidigt öppet tillber en påhittad farbror, känns det betryggande eller ens friskt?
Det kanske är en kristen läggning, något man får lära sig i söndagsskolan men varför ler människofanskapet när hon är arg? När hennes ögon osar hat? Dra ut korset ur röven och säg vad du egentligen menar.
Stackars Reinfeldt som måste ta ansvar, KD kan åtminstone skylla på Gud, allt ligger trots allt i hans händer.
Party like a rockstar
Nej inte riktigt, min tredje semesterdags höjdpunkt består av att hänga tvätt lyssnandes till P1. Men man vet ju aldrig vad kvällen har att erbjuda...
Allsång kan vara ett mått på svenskarnas psykiska ohälsa
Jag vill tro att svenskar innerst inne är goda och vill andra människor väl och när jag tittar på Allsång blir jag nästan övertygad om att jag har rätt.
Men verklighetens svensk är ju precis tvärtom. Vi svenskar som aldrig går utanför dörren utan att först kika ut ur nyckelhålet för att försäkra oss om att vi inte ska behöva hälsa på en granne.
Min första teori, att SVT lyckats samla alla neurotiskt lagda och maniskt lyckliga hobbysångare på ett och samma ställe en gång i veckan, sprack när jag snabbt räknade på att alla Sveriges gospelkörer och övriga tvivelaktiga musikföreningar ändå inte skulle räcka till för att täcka Sollidens publikyta.
Därtill vet vi alla hur det är när man på tunnelbanan träffar på exempelvis en musikklass, det slår aldrig fel, två eller tre av dem börjar alltid spontansjunga, som att det vore ett helt normalt beteende. Så tittar dem sig omkring för att se om den trötta och ofrivilliga publiken gillar det. Någon kanske tröstler, men det gör vi INTE, det är äckligt!
Och det skulle rent ljudmässigt inte funka i en direktsändning.
Det måste finnas en annan förklaring till varför vi svenskar tillåter oss att bete oss så här.
Min andra teori grundar sig i den enkla frågeställningen: "Om alla hoppar, hoppar du också?" Och visst, man blir säkert medryckt i de glada, upprepande tongångerna. Men fakta kvarstår, alla måste ha kommit till Skansen frivilligt, eller?
En sak som i alla fall är säker är att August och Lotta får oss, om än för ett ögonblick, att känna den gemenskap och samhörighet som vi annars gör allt för att förtrycka.
Arja goes Almedalscrazy
Är det inte väldigt svenskt att gömma sina passiva aggressioner bakom statistik och byråkrati?
Som när man ringer Skatteverket eller någon annan statlig institution. Svaret på din enkla fråga om hur du ska gå tillväga för att skaffa F-skattsedel blir till en så invecklad utläggning om blanketter och intyg att du tillslut bara kan fråga personen i andra änden av luren, hatar du mig?
Ett exempel på detta är SVT's beslut om att stänga ute SD i slutdebatten. Anledningen enligt Jan Axelsson, programdirektör på SVT, är att SD har pendlat kring 4-procentstrecket men enligt SCB's senaste undersökning, som publicerades i juni, hamnar SD på 3,9 procent (alltså 0,1 procent från spärren) och bjuds därför inte in.
SVT verkar tro på principen, syns du inte (i SVT) så finns du inte, jag kan upplysa Axelsson om att det idag finns ett par andra medier att välja på. Tack vare SVT får nu SD all den publicitet de vill ha och Jimmie Åkesson är inte sen med att utnyttja denna martyrställning till sin fördel. Det kunde vi se i gårdagens Debatt.
Den Fria televisionen ska reflektera alla samhällsgrupper, men det är människor som arbetar på SVT. Chefer med åsikter som visserligen inte uttalas men tydligt syns i deras beslut.
Som min samhällskunskapslärare på gymnasiet som vägrade tala om var han stod politiskt. Han ville att vi skulle få en så objektiv syn på politik som möjligt. Men hatet som brann i hans ögon när någon talade gott om Moderaterna, eller något annat parti på högerflanken, avslöjade honom. Objektivt? You tell me.
Jag sken upp för en stund när jag först hörde nyheten om att biskop Lennart Koskinen hade avbrutit SD mitt i en debatt och blivit bortförd av polisen. Äntligen en kristen kille med bollar, tänkte jag, tills jag hörde hela historien. Koskinen avbröt för att han tyckte att SD placerat sina högtalare för när Svenska Kyrkans tält och att ljudet störde. Inte för att SD bedriver en rasistisk politik. Det hela hade egentligen kunnat handla om att Gudryn Schyman trängt sig före honom i kön till kassan på ICA Torgkassen.
Jag är på alla sätt mot SD och politiken de för men det förvånar mig att Jimmie Åkesson tar det hela så hårt. I själva verket, borde Åkesson stå bakom SVT's beslut då det värnar lika mycket om mångfald och demokrati som hans egen politik.
Här var det länge sen några barn lekte
Här var det länge sen några barn lekte
Landet by night
Stureplan är en ankdamm full av fula ankungar
Här sitter jag nu på landet och avnjuter en lemonad på verandan, första dagen på min semester.
Uppkopplingen här är lika oförutsägbar som mitt ex sedan 2 veckor och Stockholm känns väldigt långt bort.
Tidigare har jag fått panik av att vara så avsides, men nu känns det bara underbart skönt.
Trafikdundret utbytt mot fågelkvitter och ytlighetens stela miner mot vänliga hej-rop när man kommer ner på byn för att köpa färskt bröd.
Idag, på ICA, kom en dam i foppatofflor fram till mig vid kassan, tittade på min Louis Vuitton-plånbok och utbrast "Gu' en sån fin börs" hon tog upp sin plånbok, en alldeles egen version av LV, i det plastiga lädret kunde jag utläsa initialerna YV. Hon log menande mot mej, som att vi hade något gemensamt eftersom vi, enligt henne, hade likadana plånböcker. I Stockholm hade hon varit ett psykfall, här är hon som folk är mest - godhjärtade.
När jag gick från ICA, genom den lilla byn på landsbygden, kom jag kom osökt att tänka på Stureplan. Denna gatukorsning som inte är större än den jag just passerade, ska föreställa Sveriges, kanske Nordens trend-mecka, centrum för alla som är, vill, och i de flesta fall tror att de är något.
Med lite perspektiv kändes Stureplan plötsligt väldigt litet, närapå incestiöst, jag kände mig som en idiot när jag snabbt summerade all tid och energi jag har ödslat i den ankdammen full av slynglar med pappas plastkort i händerna som dragna vapen i barerna.
Mina tankar avbröts av en busvissling, en tonårskille passerade mej på moppe och verkligen råglodde med ett flin. Jag kastade en slängkyss och undrade vad som är hett i hans umgängeskrets - antagligen förgasare framför fernet.
Välkommen till min nya blogg!
